Cirkus Brazil Jack

Valborgsmässoafton hedrades med ett besök på Sveriges nationalcirkus, som Brazil Jack kallar sig. Jag minns fortfarande hur det var som barn när cirkusen kom till vår lilla förort. Alla barnen samlades omkring tälten och försökte få se något exotiskt djur som elefant. Tälten såg enorma ut och cirkuspersonalen var lite skrämmande.

Att gå på cirkus var säkert redan för 40 år sedan ett dyrt nöje, men som barn fanns den lyxen att bara se möjligheter och inte kostnaden. Att besvikelsen var stor de gånger som vi barn inte fick se en föreställning har jag förträngt nu när jag är äldre. Området vi bor i kryllade på den tiden av barn, men barnaskarorna har krympt med åren och nu är det inte bara barnfamiljer som bor här, därför kommer inte cirkusen längre till vår kommundel. Som tur var är avstånden i kommunen inte så stora och en promenad på en halvtimma räckte för att nå barnens mål.

 

Bland de nummer vi fick se var det både högt och lågt. Damen som gungade högt under tälttaket gjorde en del fina trick, men jag satt mest och undrade hur hon lyckades att inte trassla in sig i säkerhetslinan. Jonglörerna var duktiga, men vi satt snett bakom dom och såg inte så mycket av tricken som tyvärr riktade sig till dom som satt rakt fram. Till saken hör nu att rakt fram var ingången, försäljning och teknikernas platser så halva publiken såg inte riktigt de mest spektakulära tricken. Att slå bort ett par solglasögon med en jongleringskägla är trots allt imponerande så ett helt okej betyg får dom.

Djur och cirkus är något som hängt ihop länge. Diskussionerna om djurens liv på cirkusen kommer säkert fortsätta i all framtid och Brazil Jack har begränsat sig till lamor, hästar och hundar. Tyvärr var djurupplevelsen blandad och både jag och barnen tyckte riktigt illa om första hästnumret där fem hästar trängdes på den lilla ytan, sprang ihop flera gånger och en gång fastnade till och med en häst i någon del av en annan hästs grimma eller någon del i närheten.

2015-04-30 16.44.12 IMG_1913 2015-04-30 16.45.17 IMG_1915

Lamorna kände lite mer bekväma i manegen och gjorde oftast det som var tänkt att dom skulle göra utan att någon piska användes. Att blanda dom med hundar kändes däremot lite onödigt, kanske var det hundarna som fick lamorna att dansa runt, inte vet jag.

2015-04-30 16.27.37 IMG_1899 2015-04-30 16.27.00 IMG_1896

En hund såg trots allt ut att trivas riktigt bra, förutom den gång han var tvungen att gå runt på framtassarna, men man kan inte få allt.

2015-04-30 17.16.42 IMG_1933

Riktigt positiva inslag i cirkusen var dom starka och välbalanserade akrobaterna. Inte nog med att dom var duktiga, dom lyckades även hela tiden visa upp ett leende.

2015-04-30 17.49.03 IMG_2057 2015-04-30 17.48.06 IMG_2053

Clownen underhöll ett flertal gånger till barnens förtjusning. Även som vuxen var det lätt att få fram ett litet leende när clownen spexade. Delvis berodde det på att han ofta tvingade publiken att agera, genom att klappa händerna vid rätt ställe i en låt eller låta några ur publiken komma in i manegen.

2015-04-30 17.40.36 IMG_2025

Bäst tyckte jag och med tanke på applådorkanen efteråt att mannen med diablon var. Sitter ännu idag och undrar om det verkligen var storm ute eller om det var han som orsakade stormen. De små snurrorna kastades högt och lågt och studsade fram och tillbaka på snöret i takt med musiken. Det är tyvärr inget som kan beskrivas i varken ord eller bild, utan måste upplevas.

2015-04-30 17.29.15 IMG_1956 2015-04-30 17.31.01 IMG_1981

Sammanfattningsvis får jag säga att första akten knappt var värd att betygsätta och att jag om inte barnen hade varit med hade gått hem efter den. Andra akten räddade föreställningen och mitt slutbetyg blir trots allt en trea. Barnens betyg är självklart fem clowner av fem möjliga.

 

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

tre + tre =