Låt dom dö…

AIK hockey håller på att gå i konkurs enligt bland annat Svenska dagbladet. Självklart vore det en förlust för hockeysverige och hade någon AIK’are frågat mig så hade jag nog kunnat tänka mig att gå på en match för att stötta dom lite ekonomiskt.

Svensk hockey skulle må bra av två elitserielag från huvudstaden är jag övertygad om, men efter att nu läst att AIK fortfarande i första hand siktar mot KHL så kan dom för min del lika gärna försvinna ner i ett svart hål.

Mer om konkurshotet finns på Aftonbladet, DN och AIK hockey.

Låt han dö…

Jag kan inte låta bli att nämna Örebrospelarens hjärtstopp med tanke på rubriken i detta inlägg. Att en spelare håller på att dö är som tur var väldigt ovanligt på en idrottsarena. Allvarliga skador är även de ovanliga och hur mycket en spelare än ligger och vrider sig på planen / isen så brukar dom spela vidare igen nästa minut.

Att supportrarna skriker “Låt han dö” eller “Bär ut liket” eller liknande ramsor är tyvärr vanligare, men hänger till en stor del ihop med föregående stycke att spelarna faktiskt ser ut som om dom aldrig mer kommer stå upp och sedan bara minuten senare kan göra spela som om inget hänt.

Dom här skriken som inte är så rumsrena har funnits så länge jag gått på hockey och fotboll (från andra halvan åttiotalet var jag flitig besökare på både Stockholms Stadion och Hovet). Mycket av dom grova saker som skreks på den tidens läktare hörs som tur var inte idag men en del slinker igenom i stridens hetta.

En hockeymatch kan vara riktigt spännande att titta på, men det där lilla extra kommer när en stor klack lever sig in i matchen och ger den en ljudkulliss som förstärker matchens händelser. Jämför gärna med en skräckfilm. Självklart är den spännande även om du stänger av ljudet, men med ljud så är det en helt annan film

Dagens klackar sköter sig väldigt bra och sjunger i första hand positiva saker till sitt eget lag. Men när domaren tar en utvisning som känns orättvis, en motståndarspelare pekar finger mot klacken eller liknande så ska klacken vända sig mot domaren / motståndaren, helst då utan att gå till personangrepp eller övertramp.

Det jag ville komma fram till är att dom där personerna i Boforsklacken har gjort något som inte är särskilt snyggt, men att stänga av dom för att dom skrek fel sak vid fel tillfälle tycker jag är att gå för långt. Däremot vore det snyggt om personerna gick ut och bad om ursäkt för sitt uppträdande.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

arton − 3 =